Under workshopen musik 1 fick vi ta del av en kort föreläsning av Karin Lindahl där hon tog upp och berättade om puls, takt samt vad dessa begrepp står för. 
Resterande av dagen fick vi i gruppen möjlighet att leta upp dessa begrepp här ovanför genom att klappa händerna, stampa med fötterna och gå i takt till musiken. 
Vi fick även information om att det viktigste är att vi pedagoger vågar sjunga och inte vilken sångröst vi pedagoger har. Vi fick även dansa till de olika sånger med hjälp av maracass, ägg, trummor och sjalar. 
 
Jag har svårt för musik när det gäller att gå i takt och stampa i takt, har svårt att hitta takten. Därför är denna workshop en bra utmaning, för att jag får möjlighet att träna på det jag tycker är svårt och inte är så bekväm. 
Musik är ett ämne du kan använda dig brett av i förskolan exempelvis sångstunder är det vanligaste. Men du kan också använda dig av exempelvis musik när barnen skulle kunna gestalta någon som exempelvis teater. Jag tycker inte musik är så jätteroligt och det är egentligen synd för det är en betydesefullt ämne i förskolan. Jag känner mig inte så bekväm när vi exempelvis dansa runder med sjalar. Därför har jag svårt att gå in med det helhjärtat och tycker mest att lektionen blir jobbig och blir lätt iriiterad för att jag inte känner mig bekväm med det.
Men jag kan tänka mig att barnen kan tycka det är väldigt roligt att dansa runt med sjalar och slänga upp dem i luften och då tror jag att jag inte känner mig lika obekväm för att då är det inte folk i samma ålder. Om vissa barn inte känner sig bekväma med detta behöver inte de delta.  
 
Riddersporre, Söderman (2012, ss. 79-80) beskriver att det är viktigt att pedagogerna låter barnen möta musik i förskolan, där barnen har möjlighet att använda sig av flera sinnen samtidigt exempelvis barnen får lyssna på musik samtidigt som de har möjlighet att få rita något.

Detta upplever jag som positivt då barnen får möjlighet att träna att rita exempelvis det de känner när de hör en viss musik. Barnen får en möjlighet att sträva efter detta mål i läroplanen (Lpfö 98, rev: 2010 s.10) Barnen får möjlighet att utveckla sin skapande förmåga och erfarenheter med hjälp att barnen får använda sig av lek, bild, rörelse, sång och musik.

Det är viktigt att vi pedagoger är medvetna om att barn har olika kunskaper om musik med sig hemifrån. En del barn har kanske mycket kunskap om musik, men andra inte har någon kunskap alls. (Riddersporre, Söderman 2012, s. 34)

Därför är det viktigt att vi pedagoger skapar en trygghet i förskolan så att barnen vågar utveckla sina kunskaper inom musik och vågar prestera.

 Referenslista

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket.

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Karin Lindahl. Musik 1. Campus Varberg, 2016-01-25

 

 

Musik 1-Karin Lindahl

Allmänt Kommentera
Under workshopen musik 1 fick vi ta del av en kort föreläsning av Karin Lindahl där hon tog upp och berättade om puls, takt samt vad dessa begrepp står för. 
Resterande av dagen fick vi i gruppen möjlighet att leta upp dessa begrepp här ovanför genom att klappa händerna, stampa med fötterna och gå i takt till musiken. 
Vi fick även information om att det viktigste är att vi pedagoger vågar sjunga och inte vilken sångröst vi pedagoger har. Vi fick även dansa till de olika sånger med hjälp av maracass, ägg, trummor och sjalar. 
 
Jag har svårt för musik när det gäller att gå i takt och stampa i takt, har svårt att hitta takten. Därför är denna workshop en bra utmaning, för att jag får möjlighet att träna på det jag tycker är svårt och inte är så bekväm. 
Musik är ett ämne du kan använda dig brett av i förskolan exempelvis sångstunder är det vanligaste. Men du kan också använda dig av exempelvis musik när barnen skulle kunna gestalta någon som exempelvis teater. Jag tycker inte musik är så jätteroligt och det är egentligen synd för det är en betydesefullt ämne i förskolan. Jag känner mig inte så bekväm när vi exempelvis dansa runder med sjalar. Därför har jag svårt att gå in med det helhjärtat och tycker mest att lektionen blir jobbig och blir lätt iriiterad för att jag inte känner mig bekväm med det.
Men jag kan tänka mig att barnen kan tycka det är väldigt roligt att dansa runt med sjalar och slänga upp dem i luften och då tror jag att jag inte känner mig lika obekväm för att då är det inte folk i samma ålder. Om vissa barn inte känner sig bekväma med detta behöver inte de delta.  
 
Riddersporre, Söderman (2012, ss. 79-80) beskriver att det är viktigt att pedagogerna låter barnen möta musik i förskolan, där barnen har möjlighet att använda sig av flera sinnen samtidigt exempelvis barnen får lyssna på musik samtidigt som de har möjlighet att få rita något.

Detta upplever jag som positivt då barnen får möjlighet att träna att rita exempelvis det de känner när de hör en viss musik. Barnen får en möjlighet att sträva efter detta mål i läroplanen (Lpfö 98, rev: 2010 s.10) Barnen får möjlighet att utveckla sin skapande förmåga och erfarenheter med hjälp att barnen får använda sig av lek, bild, rörelse, sång och musik.

Det är viktigt att vi pedagoger är medvetna om att barn har olika kunskaper om musik med sig hemifrån. En del barn har kanske mycket kunskap om musik, men andra inte har någon kunskap alls. (Riddersporre, Söderman 2012, s. 34)

Därför är det viktigt att vi pedagoger skapar en trygghet i förskolan så att barnen vågar utveckla sina kunskaper inom musik och vågar prestera.

 Referenslista

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket.

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Karin Lindahl. Musik 1. Campus Varberg, 2016-01-25